Blå Jungfrun har länge varit ett önskemål att besöka bland nationalparkerna. Vi var iväg på semester några dagar i somras till Öland och då var tanken att vi skulle besöka den mytomspunna ön. Tyvärr var vädret för blåsigt den dagen som vi hade tänkt att åka så vi åkte hem igen utan besök på Blå Jungfrun.
Några veckor senare skulle vi till Astrid Lindgrens Värld och hade då några dagar innan som var oplanerade. Oskarshamn ligger ju inte så långt från Vimmerby så vi styrde husbilen dit för att få en ny chans att besöka Blå Jungfrun.
Jag bokade in resa och sedan var det bara att hålla tummarna att vädrets makter skulle vara på vår sida.
Kollade mailen 150 gånger för det stod att de kunde ställa in turen med kort varsel och skulle isåfall meddela detta på mail.

När morgonen kom var det strålande sol och vindarna blåste från rätt håll så vi tuffade iväg med båten. Glada och förväntansfulla.

Jag är så glad att vi kom iväg för det var verkligen en upplevelse. En magisk ö som denna dag visade sig från sin bästa sida. Tyvärr var maken nyopererad och kunde inte gå runt så jag och Valle gick iväg medan J satt och fikade på höjden där båten la till.
Valle var pigg och rask i början men efter ett tag orkade han inte gå så största delen av vandringen fick jag bära honom. Det var ungefär där jag förstod att han inte skulle ha jättelång tid kvar…

Men vi gick leden Blå Jungfrun runt och passerade kyrkan, lövskogen, labyrinten, stensliperiet och jättegrytan. Varierande terräng – både klipphällar och lövskog, mystik och skönhet.

Innan vi åkte hem igen kontrollerade vi noga (till och med skosulorna) så att inga stenar följde med hem.