Igår bestämde syster och jag att vi skulle åka skidor idag på morgonen.
Vaknade och tittade ut – regn!
”Ingenting kan stoppa oss” – tänkte jag och slevade in gröten. Iväg till spåret medan det ännu var mörkt. Hade vallan från förra årets Tjejvasa kvar och vi gav oss iväg….
Första delen var ganska isig…fick stanna och kleta på röd fästvalla. De blev bättre. Försökte tänka på tekniken medan syrran försvann i en rasande fart 😉
När vi kom in på Edskespåret var det gräs och stenar framme – bara att bita ihop. Eter ett tag blev spåren bättre men rejält isiga. Nu hade min fästfalla börjat försvinna men jag hade ingen lust att stanna igen. Stakade istället och kom ikapp syrran. Gjorde en vurpa från stillastående och sedan bar det av hemåt i en rasande fart i stenhårda isiga spår. Bara att staka på. Ida stackarn gjorde en vurpa i nerförsbacke 😦
Knappt en mil blev det och det är verkligen skönt att åka skidor. Hela kroppen får jobba.
Nu hoppas jag på mer snö så att jag kan åka mer innan HalvVasan.

Lämna ett svar till Malin Avbryt svar